Namnsdagstraditionen finns inte i alla länder men i många europeiska och latinamerikanska.
Förr användes ofta namnsdagar till att komma ihåg olika händelser på året, till exempel Anna-dagen, brittsommar och Mårtensafton.
Namnen i almanackans namnlängd varierar efter tid och vid vissa tillfällen görs större justeringar.
Namnsdagar per månad
Namnlängder och förändringar över tid
1901 skapades en namnlängd som fick viss kritik på den tiden, bland annat så saknades en del vanliga namn som Marie och Johan och fördelningen av mansnamn och kvinnonamn var ojämn (60% mansnamn). Denna namnlängd har reviderats ett par gånger; 1907 byttes Estrid ut mot Astrid, detta tack vare prinsessan Astrid av Sverige som föddes 1905.
1918 bytte Teresia och Engelbrekt namnsdagar med varandra
1934 fick Sibylla ta över Kaspers plats, efter prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Hon var mor till Sveriges kung (Carl XVI Gustaf).
1972 blev det fritt för vem som helst att publicera egna namnlängder och almanackor – man kan gissa att det rådde ett visst kaos här. 1986 lyckades flera almanacksförslag enas kring ett förslag som hade tre namn på varje dag. Man använde första namnet från den tidigare namnlängden plus två namn till.
1993 minskade man namnlängden till två namn och det tog bara några år innan man bestämde att försöka få ordning på namnlängderna – detta ledde till 2001 års namnlängd.
2001 års namnlängd
Man kom fram till ett par principer som skulle gälla för namnlängden efter det gedigna arbete man gjorde mellan 1996 till slutet av 1998. Tanken var att denna namnlängd skulle gälla i 15 år för att sedan se över den igen. Dessa riktlinjer kom man fram till:
- En-, två- och trenamnsdagar fick förekomma
- Namnlösa dagar (från 1901 års almanacka) skulle förbli namnlösa
- Smeknamn bör inte finnas med
